Frågor & svar fritidshus

För att få veta exakt vad du får bygga på din tomt behöver du kontakta din kommun som kan hjälpa dig med vilka byggregler som gäller för ert område. Vad du får bygga samt hur processen går till varierar beroende på om din fastighet befinner sig inom ett detaljplanerat område, sammanhållen bebyggelse alternativt utanför planlagt område. 

En detaljplan är ett dokument som upprättas av din kommun. Kort sammanfattat anger detaljplanen hur ett område får bebyggas och hur mark och vattenområden får nyttjas.

Syftet med ett strandskydd är att gynna friluftslivet och att bevara goda livsvillkor  (även för djur och växtriket) så att alla ska kunna ha åtkomst till våra stränder.

Du får inte bygga inom ett strandskyddat område. Generellt gäller strandskyddet 100m från strandkanten både in mot land och ut i vattnet. Det finns också utökat strandskydd vilket gör att strandskyddet kan utökas med max 300m ytterligare in mot land och ut i vattnet.

Bygger du inom strandskyddat område måste de 100m från byggnaden ner till stranden ha fri passage för allmänheten. Du får alltså inte placera någon annan byggnad närmare eller anlägga en brygga utan särskilt tillstånd. Du får inte heller ändra området på något sätt som kan skada växt- och djurlivet. T.ex. ta ner träd eller göra ändringar i marken.

Exempel på särskilda tillstånd kan vara: 

• området är ianspråktaget, inom hemfridszon eller tomtplatsavgränsning.
• området är väl avskilt från stranden av t.ex. en större väg eller järnväg.
• området behövs för en anläggning som måste ligga vid vatten.
• området behövs för att utvidga en pågående verksamhet.
• området behöver användas för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet.
• området behöver användas för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.

Byggnadsarea är den area som en byggnad upptar på marken, inklusive ytterväggar och byggnadsdelar (mindre utstickande fasaddelar liksom listverk, portomfattningar eller kortare takutsprång räknas inte med). Ett enplanshus och ett tvåplanshus med samma yttermått har alltså samma byggnadsarea. Bra att veta Tänk på att ett takutsprång som är över 500 mm räknas in i byggnadsarean. 

Det korta och lite förenklade svaret är att allt ingår i boarean – utom balkonger och förråd utanför bostaden, samt yta med takhöjd lägre än 1,90 meter. Där det finns ytterligare golvyta utanför den linje som ger 1,90 meter takhöjd fortsätter man att mäta 0,6 meter och räknar även in denna golvyta. 

Bruttoarean är den sammanlagda arean av alla våningsplan i en byggnad och är alltid omsluten av väggar och ytterväggarnas utsida räknas med. Utrymmen som har en lägre rumshöjd än 1,9 meter räknas inte in i bruttoarean. Vid snedtak räknas bruttoarean 0,60 meter utanför den linje där rumshöjden är 1,90 meter. Tänk på att ett inglasat uterum eller inglasad balkong räknas som bruttoarea.

Ett 1-planshus är, precis som det låter, ett hus med 1 våningsplan.

Ett 1,5-planshus är ett hus i två plan, men där det övre planet, till skillnad från ett 2-planhus, inte har full takhöjd. Ett bra och prisvärt alternativ för dig som jagar extra kvadrat på en begränsad yta. 

Ett 2-planshus är ett hus i två plan, som till skillnad från 1,5-plan, har full takhöjd i båda planen.

Den mest lämpliga uppvärmingen till ett fritidshus beror på lite olika faktorer, som exempelvis husets utforming, vad det är för backe/mark i näromådet, samt hur huset ska nyttjas.

Exempel på vanliga uppvärmingssystem är:

• Bergvärme
• Jordvärme
• Frånluftsvärmepump
• Luftvärmepump

Ett tips är att skilja på begreppen ”bästa uppvärmingssystemet” med det mest ”prisvärda uppvärmingssystemet”. Bergvärmen är exempelvis ett system med väldigt hög verkningsgrad, men där installationskostnaden många gånger blir hög och därmed i vissa fall svår att räkna hem kontra en frånluftsvärmepump. Så se till att ni har hela kalkylen klar för er innan ni fattar ett beslut kring uppvärmingen! 🙂

Det finns generellt tre olika typer av ventilationslösningar som man brukar prata om, dessa är självdrag, mekanisk frånluft samt mekanisk till- och frånluft. Bygger man ett nytt modernt hus bör man antingen välja mekanisk frånluft eller mekanisk till- och frånluft, då självdrag är vanligast förekommande på äldre hus. 

• Ett FT-system är ett ventilationssystem med mekanisk styrd in- och utluft.
• Ett FTX-system är ett ventilationssystem med mekanisk styrd in- och utluft, som dessutom har en värmeväxlare som värmer upp den friska luften.

När man ska välja grund är det viktigt att kolla vilka förutsättningar marken har där man tänkt bygga. I de flesta fallen är en betongplatta såklart att föredra, dock finns det fall där andra typer av grunder kan vara ett smidigare alternativ. Hos oss på Lundqvist är det inte helt ovanligt att vi levererar ett golvbjälklag som placeras på en plintgrund. Detta alternativ förekommer flitigast när man bygger på väldigt steniga och ojämna tomter där insatsen för att gjuta en platta blir allt för stor. 

Här kommer en enklare sammanfattning av de vanligaste ytbehandlingarna till fasaden:

• Järnvitriol: Ytbehandling som ger en grå yta/karaktär i takt med att panelen åldras. Dock ger järnvitriolen inget extra skydd för panelen, utan är endast en estetisk behandling. OBS! Järnvitriolen kan ge rostfällningar, vilket innebär att panel och övriga trädetaljer som har denna ytbehandlingen måste spikas med rostfri spik. 
• Oljelasyr: En lacknaftalöst behandling som går att få i olika nyanser. Ger även bra skydd. 
• Tjärvitriol: Ger en grå fasad och innehåller terpentin som ger ett skydd till träfasaden. Vi erbjuder inte denna behandling i dagsläget. Men något som du själv kan välja att göra. 
• Slamfärg: Med slamfärg får huset en helmatt kritande yta som är känslig för yttre påverkan, men som är lätt att underhålla. Vid ljusa kulörer syns kådutfällningar, kvistar och träsprickor tydligt. Om man har påbörjat med slamfärg kan man inte måla med annan färg efteråt, då bör man fortsätta med slamfärgen. 
• Akrylfärg: Är den av alla utomhusfärger som kräver minst underhåll eftersom den varken kritar eller krackelerar. Akrylatfärgen är lätt att applicera och stryka ut och när den torkat får den en fyllig och vattenavvisande yta. 
• Oljefärg: Passar lika bra på träfasader som på knutar, foder och vindskivor. När färgen torkat får den en fyllig och vattenavvisande yta. Färgtypen kritar efter ett antal år vilket ger en matt och något blekare yta.
• Kebonypanel: Kebony är tillgänglig i klar och karaktärs ädelträ. Efter exponering av sol och regn utvecklar skogen en naturlig silvergrå patina. Kebony-trä är giftfritt, helt hälsosäkert och har tilldelats miljömärkningen Svanen. Vi erbjuder inte denna panel i dagsläget. 
• Superwood: Superwood ytterpanel är en impregnerad granpanel som garanterar hållbarheten i många år. Superwoods brädor är lämpliga till fasader som är extra utsatta för väder och vind exempelvis i kustnära fastigheter. Vi erbjuder inte denna panel i dagsläget. 

Innan du ska slutbehandla panelen på ditt hus är det bra att tänka på följande:

• Rengör ALLTID ytan som ska målas innan slutbehandling. Det kan ofta ta rätt lång tid mellan grundmålning och slutbehandling och eftersom luften är full av mögelsporer är det en bra idé att rengöra ordentligt för att undvika framtida problem.
• Måla gärna upp kulören du tänkt slutbehandla med på en större yta för att säkerställa att det blir som du tänkt dig. Färger upplevs ofta ”lättare” eller ljusare på en mindre yta som exempelvis en liten provbit.
• Välj rätt typ av färg, på Lundqvist erbjuder vi en grundstrykning med oljegrundfärg, 1 strykning slamfärg alternativt en järnvitriolstrykning. 
• Undvik att måla när luftfuktigheten är hög, exempelvis på hösten. 

I  de allra flesta fallen är en ångspärr att föredra. Ångspärrens funktion är att hindra fukt från den varma inomhusluften att vandra ut och kondensera i byggnadens konstruktion. Ett fenomen som kommer sig genom fysikens diffusion, som i det här fallet innebär att luften hela tiden söker jämvikt, varm luft orkar bära mer vatten kontra kall luft och när dessa två möts kondenserar vattenångan vid daggpunkten. 

Ångspärr är alltså ett väldigt bra alternativ så länge man inte låter klimatet i huset falla ner mot nollan, vilket kan förekomma i säsongsboenden (en klassisk sommarstuga). Då finns alltså risken att fuktvandringen svänger, exempelvis på våren eller hösten när vi har kalla nätter och varma dagar, kan utomhusklimatet bli betydligt varmare än insidan och därmed leda till att vattenångan kondenserar i byggnadens konstruktion.  Dessa gånger, om man vet med sig att man planerar att kallställa en byggnad, är ångbromsen alltså att föredra.

Ångspärr: Är i princip tät mot såväl luft som vattenånga. Bygger på att stänga fuktvandringen i väggen och istället ta ut fukten inomhus genom ventilationen.

Ångbroms: Fungerar som en ångspärr vid låg relativ luftfuktighet, men släpper igenom fukt när den relativa luftfuktigheten stiger. 

Några konkreta tips som du ska tänka på när du planerar fönstersättning i huset: 

• Om det endast finns en väg in i ett rum, exempelvis ett sovrum, måste fönstret vara öppningsbart. 
• Fasta fönster är billigare och ger mer glasyta kontra ett öppningsbart fönster.
• Tänk på att om du placerar ett fast fönster bredvid ett öppningsbart kommer inte dess glasyta att linjera. 
• I en bostad som har fönster eller fönsterdörrar där avståndet från golvet/marknivån utomhus är 600 mm eller mindre, ska fönstret anpassas med personsäkerhetsglas.
• Om ditt hus har en mekanisk frånluftsventilation, är spaltventiler i vissa av dina fönster ett praktiskt tillval. Med dessa fönsterventiler slipper  du att installera stora ventiler i väggarna. Antalet ventiler dimensioneras beroende på hur just det specifika huset är utformat, men rent generellt kan sägas att man bör ha ventiler i alla rum förutom de rum där man tar ut luft. Exempel på rum där luften sugs ut är, badrum, kök och tvättstuga.
• Bra att tänka på när du köper fönster till din bastu är att se till att insidan är omålad samt att det är utformat med 8mm säkerhetsglas om det sitter på en yttervägg pga. temperaturskillnader som uppstår.
  

När du planerar rumsindelningen till ditt fritidshus kan det vara bra och veta att man oftast har lättnad kring krav för tillgänglighetsanpassning samt bostadsutformning.

Dock måste alltid hygienrum/toalett vara ett separat rum från allmänna ytor!

Några generella storlekar på olika rum kan se ut som följande:

• Mindre sovrum – 10kvm
• Stort sovrum – 12-15kvm
• Toalett – 4kvm
• Stor toalett – 10kvm
• Tvättstuga/teknikrum – 10kvm

Bra att veta kring våtutrymmen är att dem delas in i två olika zoner för hur man ska behandla tätskikten. Zon 1 är all tak- och väggyta inom 1m från dusch/badkar, hela golvets yta räknas även som zon 1.

All tak- och väggyta som är bortom 1m från dusch/badkar räknas till zon 2.

• För att installera en eldstad i huset krävs vanligtvis enbart en bygganmälan. Är du osäker på vad som gäller i din kommun kan du ringa till stadsbyggnadskontoret eller liknande.
• Storlek på utsidan. Platsen den tar på både höjd och bredd samt hur man tänker att rummet ska möbleras/användas i övrigt – kanske behöver man ha ett barnskydd som tar mycket plats runt omkring. Kaminen måste även ha en viss distans till väggen, beroende på modell. Kaminer med sidoglas måste exempelvis ha längre avstånd (25 cm) till väggen än en kamin utan sidoglas (10 cm).
• Moderna hus är i stort sett lufttäta, vilket gör att man måste dra in tilluft till kaminen. Om kaminen ska stå mitt i huset någonstans bör man dra tilluftskanalen genom bottenplattan innan den gjuts. Om den ska stå vid ytterväggen, går det ofta bra att göra hål i väggen efteråt. 
• Skorstenen ska ut genom taket, och om man inte förberett taket för skorstenen kanske man måste göra jobbiga hål i isoleringen. Det bästa är om man kan förbereda för skorsten i samband med att man bygger taket. Då ser man till att isoleringen inte behöver förstöras/ändras när man sen installerar skorstenen.
• Har du ingen murstock i huset bör du tänka på att skorstensröret kommer ut på taket rakt ovanför kaminen. Om ditt hus har ett ryggåstak kan det vara en god idé att inte placera kaminen rakt under nocken, då rökröret annars krockar med nockbalken uppe i taket. Finns det mer än en våning i huset, bör du placera kaminen på bottenvåningen, om du vill kunna utnyttja värmen i hela huset.
• Kaminen måste ha ett visst avstånd till brännbart material. Även rökkanalen måste hålla ett visst avstånd från brännbara byggnadsdelar och sotaren ska på ett säkert sätt kunna sota skorstenen och kaminen. 

Det finns vissa grundprinciper vid måttsättning av trappor. Rekommendationerna säger att steghöjden bör vara högst 190 mm och att stegdjupet bör vara minst 250 mm. I en svängd trappa räknas stegdjupet vid gånglinjen, vilken oftast är 350 mm från trappans ytterkant. När man räknar antalet steghöjder, utgår man alltid från höjdmåttet golv till golv, dvs. man, mäter från färdigt lagt golv på första våningen till färdigt lagt golv på andra våningen.

Beroende på byggnadens utseende alternativ takets konstruktion krävs det olika typer av bärande väggar. Det finns bärande väggar som går parallellt med gavelsidor som kan vara till hjälp på långsmala byggnader, dem är generellt 45x95mm. Bärande vägg kan även vara till hjälp parallellt med långsidor, ”hjärtvägg”. Denna typ av vägg bör konstrueras efter takstolens last och bära upp eventuella mellanbjälklag till ovanvåningen, alternativa hybrida lösningar för fackverk och ryggåstak.

Vi kan erbjuda ett antal olika taklösningar som du kan kombinera för att ge ditt fritidshus det utseende och funktion du är ute efter. 

Plant innertak – här finns det både ramverkstakstolar som kan ge dig bostadsloft och förrådsloft men även fackverkstakstolar om du inte vill nyttja takstolen till förvaring eller bostad.

Vill du ha högt i tak kan du välja mellan ryggåstak och saxtakstolar:

Saxtakstolar: Har en invändig lutning på underramen som ger dig större rymd inne i byggnaden än ett plant innertak. Taklutningen invändigt följer INTE taklutningen utvändigt. Om du har en taklutning på 27-grader utvändigt kan den invändiga taklutningen exempelvis ligga på 17-grader. 

Ryggåstak: Här är innertaket ”helt” öppet upp till nock, taklösningen för dig som vill maximera den invändiga takhöjden. I ryggåstaket löper en limträbalk längs med nocken i byggnaden, en så kallad nockbalk. 

Sen kan vi även erbjuda pulpettak, både med plant innertak och fackverksåsar som ger full takhöjd invändigt.

När man ritar upp en första planritning är det väldigt bra att med en ungefärlig tjocklek på innerväggarna, eftersom detta kan påverka vissa utrymmeskänsliga delar i ett hus.

En ”vanlig” innervägg är ofta 118 mm tjock och uppbyggd enligt följande:

• Reglar 45×70 mm
• 2 sidor OSB-skivor a’ 11 mm
• 2 sidor gipsskivor a’ 13 mm

Dock kan vissa innerväggar, av olika anledningar, kräva en kraftigare regeldimension. Det kan röra sig om en bärande vägg, eller installationer som exempelvis luftstam eller andra vvs-rör kräver ett större utrymme i väggen.