Säljstöd för grunder

1. Hur är marken där det är tänkt att bygga?
Bra mark under grunden innebär att marken ska vara torr och på en lämplig höjd för att undvika behovet av extra fyllnadsmassor. Om marken är blöt, krävs det att man gräver ut cirka 500 mm och fyller på med bärlager, som är grus mellan 0-70 mm i storlek, för att säkerställa stabilitet och dränering.

Var observanta om det rör sig om större grunder, höga snözoner eller pelare som kan tänka sig medföra höga punktlaster.

2. Vill man gjuta en avfasning med kantjärn vid portöppningar?

OBS! För slagportar gjuter man en försänkning för att ge ett anslag (klack) som porten stänger mot.

3. Önskas någon golvbrunn?

Tänk på såväl tvättställ som centralt belägen brunn. Säkerställ även om det kommer att krävas en oljeavskiljare, oljestopp eller ränna. 

4. Har byggnaden ett förråd eller liknande i bakkant av garaget? 

Om garaget exempelvis har ett förråd eller liknande i ena delen, vill man med största sannolikhet inte ha något fall där. Dessa gånger krävs även avdragsbanor som ligger i linje med innerväggen mot det rummet.

1. Hur är marken där det är tänkt att bygga?
Bra mark under grunden innebär att marken ska vara torr och på en lämplig höjd för att undvika behovet av extra fyllnadsmassor. Om marken är blöt, krävs det att man gräver ut cirka 500 mm och fyller på med bärlager, som är grus mellan 0-70 mm i storlek, för att säkerställa stabilitet och dränering.

Var observanta om det rör sig om större grunder, höga snözoner eller pelare som kan tänka sig medföra höga punktlaster.

2. Vilken uppvärmning är tänkt till huset? 

I de flesta fallen önskar kunden golvvärme. Dessa gånger är det viktigt att ha en komplett planritning för att kunna ta fram ett pris på grunden. 400 mm kantelement är att föredra då det är golvvärme, detta för att undvika att värmen ska sippra ut i backen istället för huset.

3. Vart vs- och golvvärmeskåp ska placeras?

4.  Vart ska el-centralen sitta?

5.  I vilken innervägg går luftstammen upp?

6.  Önskas utvändiga vattenkastare på fasaden? 

Lundqvist har i dagsläget tre olika grundpaket att erbjuda.

Lundqvist  standardgrundpaket

Punktlaster: 30 kN

Linjelaster: Max linjelast utan anpassning 25 kN/m

Maxlast för ett fordon: 3 ton. Om cellplasten byts ut till S100 klarar grunden 1 ton per däck, dvs 4 ton. 

Lundqvists utökade grundpaket

Skillnaden på den utökade grunden är att det läggs en kraftigare cellplast (EPS 100) samt 2 lager armeringsnät (6150).

Punktlaster: 30 kN

Linjelaster: Max linjelast utan anpassning 25 kN/m

Maxlast för ett fordeon: 1,75 ton per däck, dvs fordonet för väga 7 ton.

Mattorna måste inte läggas med förskjuten skarv (enligt beräkningen vi gjort), men vi rekommenderar Er att göra det då arbetet blir enklare och en bättre slutprodukt. Första mattan läggs på 40mm distanserna och den andra direkt ovan på, då den vilar på den första.

Lundqvist maskinhallsgrund

Punktlaster: 40 kN

Linjelaster: Max linjelast utan anpassning 34 kN/m

Maxlast för ett fordon: 3 ton per däck, dvs fordonet för väga 12 ton. (totalt 16 ton vid maskiner med fler än 4 punkter)

Vilket grundpaket ska jag räkna på? 

För att snabbt kunna se om standardgrunden håller för den tilltänkta byggnaden kan du använda dig av tabellmetoden förutsatt att:

• Sadeltak max 27° taklutning med lätt tak
• Minsta avståndet mellan portar 2,4 m
• Om det finns en port på långsidan, måste den vara placerad minst 1 meter från gavelsidans kant.
• Punktlast på platta existera inte

I de fall inte tabellmetoden går att använda sig av finns beräkningsmetoden och då gäller följande förutsättningar:

• Avståndet mellan portar på takfallssidan får inte understiga 2,4 m

• Portar på takfallssidan måste placeras minst 1 meter in från gavelns ytterkant.

• Att det inte finns några punkt- eller linjelaster som överstiger 11 kN.

• Att cc-avståndet mellan takstolarna ej överstiger 1,2 m

Linjelasten beräknas genom att dividera reaktionskraften med takstolarnas cc-avstånd.

Exempelvis takstolen 8445 – 27 i snözon 3 med lätt tak ger:

26791 / 1200 = 22,3 kN

26791 N hittar man under avsnittet ”UPPLAGSREAKTIONER” på takstolsritningen

1200 mm hittar men under avsnittet ”GENERELLA UPPGIFTER” och sedan ”LASTBREDD” på takstolsritningen

Som bilden visar finns det normalt 3 ledningar kopplade till en fastighet. Dagvatten (regnvatten), dricksvatten och spillvatten (avlopp). Om vi exempelvis låter installera en golvbrunn i en garageplatta måste vi kunna ansluta den till en servis, detta är alltså rör som grävits ner under marken och upp i grunden. Det är alltså INTE lämpligt att sälja golvbrunn utan anslutning till servis om inte kunden själv tar ansvar för detta. Normalt sett när vi säljer ”Grävning av servis” inkluderar vi en 6 m lång servis. Observera att anslutningen till huvudledningen utanför fastigheten EJ ingår i detta pris.

I de flesta fallen önskar man såväl vatten som el i byggnaden vilket innebär att avlopp, vatten och elkabel dras in i grunden via samma ”kabelgrav”.

Innebär att man skalar av det översta lagret av marken med grävmaskin. Det gör man för att minimera risken för tjälskjutande material ska finnas kvar i schakten. Vi avtäcker max 35 cm för att säkerställa att allt tjälskjutande material grävs bort, i vissa fall kan det vara mindre. Avtäckning görs 1 m bredare än grundmåtten.

I vissa fall kan marken kräva ytterligare avtäckning alternativt fyllnad, detta ingår inte i det avtalade priset mot kund.

VA grävs med 30 graders lutning ut från mitten av utgrävningen ner på tjälfritt (varierar mellan 1-2,5 m beroende på vart i landet man befinner sig) och därifrån vidare med en 6-meters avloppsledning mot anvisad anslutning (110 mm PVC-rör). Vattenledning grävs tillsammans med avloppsledning upp till önskad plats innanför kantbalk. Vatten och avloppsgrävningen återfylls med befintligt  material. Vattenledningens ände samt avlopp pluggas.

Vid återfyllnad av VA-schakt läggs ett 50 mm kabelskyddsrör för elmatning ner på 60 cm djup och  dras upp på anvisad plats innanför balk.

Fyllning av 8/16 mm makadam över hela avtäckningen, ca 15 cm. Makadamen rakas till en jämn och plan yta med hjälp av laser. Makadam är ett kapillärbrytande material som göra att vatten dräneras ut från grunden samt minimerar risken för tjälskjutning. Makadam benämns ofta som gårdsgrus i  folkmun.

Utförs med hjälp av en markvibrator (padda).

Läggs på i ett tunt och plant lager över hela ytan, alternativt endast under L-blocken, för att enklare  kunna få en jämn yta under L-blocken.

Markisolering läggs ut över hela ytan innanför L-blocken minus 30 cm från samtliga kanter, där man
lämnar utrymme för att göra en kantbalk bestående av armeringsjärn och betong.

Plastspikar trycks genom varje isoleringslager för att minimera upplyftning vid gjutning.

Läggs ut över hela ytan med lämpligt avstånd för att inte armeringsmattor ska komma upp en bit från
markisoleringen, så att betongen även kommer in under armeringen.

2 st parallella rakjärn läggs ut på distansfötter i kantbalken samt ytterligare 2 st som najas fast på armeringsmattan.

Läggs ut över hela ytan och trampas fast i utsatta distansfötter.

Mattorna läggs omlott och najas ihop med varandra

Installationen av golvbrunn ingår inte som standard. Om kunden önskar detta måste vi veta hur många brunnar/fall som krävs samt undersöka om eventuella dragbanor måste förberedas.

OBS! Lämna inte pris på detta utan att grundritning/planlösning finns att tillgå.

Läggs ut på markduk runt om grunden. Därefter täcks rören med makadam 8/16 innan dräneringsbädden slutligen lindas in av markduken. Ledningen dras till anvisad stenkista alternativt dike/dagvatten.

Läggs på grusbädd ovan dränering runt om grunden (vid 300 mm L-element sätts denna isolering endast vid grundens hörn). Sedan toppas det med makadam upp mot L-block för motfyllning inför  gjutning (så att den tunga betongen inte ska trycka isär Lelementen).

Betongbil anländer. Betongen portioneras ut med hjälp av ränna från betongbilen. Eventuella fall dras till. Ytan stålglättas för att säkerställa en fin ytfinish. Vid plana grunder används ofta en betong som är mer lättflytande (SKB – självkomprimerande). Vi gjutning med SKB tar man ut höjden med en laser och sedan slodas grunden.

Måtten skrivna från utsida kantbalk och angivna på ritningen.

Märk ut insida av yttervägg med mått.

Bestäm var servis för vatten och el ska komma upp i plattan.

Placera golvbrunnar korrekt.

Specificera typ av uppvärmning – golvvärme eller annat.

Ange placering för golvvärmefördelare.

Välj rätt grundpaket baserat på laster.

Kontrollera och placera luftstam om nödvändigt.

Badrumsväggar & tvättstuga minst 45 x 95 reglar.

Vart golvvärmeskåp ska vara. Denna vägg kommer behöva 45×95 reglar.

Vart ev VS-skåp ska vara (inkommande vatten) Denna vägg kommer behöva 45×95 reglar.

VS skåp ska ha sin dränering ut i rum med tätskikt på golv. För fördelningsskåp till golvvärmen finns det inte krav, dock en rekommendation.

Vart ska elcentral vara?

I vilken innervägg går luftstamen upp. Minst 45×95 reglar. Tänk på att denna inte ryms vid stående hammarband på bärande innervägg. Tänk på att inte träffa en takstol med denna.

Ev vattenutkastare på fasaden. (Vattenutkastarskåp kostar ca 1000 kr). Skåp krävs om du inte är i närheten av våtrum / köksho

Allmän info vid som Lundqvist behöver veta för att kunna genomföra jobbet: 

• Vilket håll ska dränering ut från platta. Till ev stenkista (OBS vi gör ej stenkista) eller ut i dike? Ansvar ligger på byggherren att hänvisa vars dränering ska ledas.
• Upplys kund om att det är viktigt att FGH* ska vara uppmärkt då grundläggning ska starta. Detta görs normalt sett då dom stakar ut för grunden. FGH ska även stå med på kundens bygglov så denna info står kund för.

*FGH = Färdig golvhöjd, Anger oftast i meter över havet. Detta blir en angivelse vilken nivå ovankant grund ska vara på.